Musiken påverkas oss mer än vad vi tror – både medvetet och omedvetet. Idag är musiken med oss i princip överallt, i mobiler, datorer och surfplattor. Musiken är idag endast en knapptryckning ifrån lyssnandet och har blivit vardag genom en ökad streaming och tekniska innovationer kan vi idag ta del av musiken oavsett var, när eller hur. Till vardags väljer vi vilken musik vi vill lyssna på. Men i minst lika stor utsträckning utsätts vi för en stor mängd ofrivilligt lyssnande på musik. Det ofrivilliga lyssnandet pågår i varuhus, butiker, restauranger, caféer och hissar. Den här typen av bakgrundsmusik, skvalmusik och hissmusik har ett eget namn; muzak

Muzak – en kort historik

Det kan vara svårt att föreställa sig att det som oftast refereras till hissmusik kan spåras tillbaka till första världskriget och en amerikansk armégeneral vid namn George O. Squier. Innovation av att kunna transformera signaler utan elektriska kablar och utan en radio ledde till att generalen George O. Squier år 1934 startar företaget ”Wired Radio Inc”. Inspirerad av ett annat framgångsrikt företag, Kodak, kom företaget att byta namn till Muzak. Relativt fort hittade företaget Muzak en marknadsnisch – att leverera inspelad musik till företag, hotell, restauranger och populära nattklubbar. Snart blev bakgrundsmusiken ett självklart inslag i hissar, restauranger och hotellreceptioner.

Konceptet med att skapa bakgrundsmusik går även att härledda till enskilda kompositörer. En av de mest framstående inom genren muzak var fransmannen och kompositören Erik Satie. Kompositionen var tänkt att lyssnas på som om den inte existerade. Under 1940-talet gjordes flera vetenskapliga undersökningar angående hur musiken kan påverka lyssnarens psyke, känsloliv och beteende på olika sätt. Rätt tidigt kunde man fastslå att musiken hade betydelse för köpupplevelsen, restaurangbesök eller hissbesöket.

Slingor, trudelutter och toner – i Japan låter allt

När tunnelbanan är på väg in på stationen, sprakar det till i högtalaren och ut strömmar melodislingor åt väntande resenärer på perrongen. Japan är verkligen muzakens hemland No1. Här finns melodislingor, trudelutter och toner installerade i flertalet vardagsmaskiner, tvättmaskiner, riskokare eller mikrovågsugnar. Vid start, färdigt eller stop ger apparaterna ifrån sig små melodislingor för att uppmärksamma användaren om deras statuslägen. En annan förkärlek man har i Japan är för symboler, tryck och stämplar. Nästan allt har en figur, en symbol eller ett tecken tryckt på sig. Vackra fjärilar, mönster eller lyckokatter återfinns ofta på paraplyer med tryck och dessa fälls upp när regnskurarna faller över himlen i Tokyo.. Tryck finns även på väskor, t-shirts och mössor .

Vad säger forskningen om musikens påverkan?

Fenomenet bakgrundsmusik är ingen ny företeelse och den är förmodligen här för att stanna. Musikens påverkan på beteende, känslor och psyke har vetenskapligt vederlagts gång på gång. Beroende på vilken musik som spelas kan köpkraften hos kunderna och försäljningen faktiskt öka med 9%! Oavsett vad du eller någon annan tycker om fenomenet bakgrundsmusik eller termen

muzak, är det vetenskapligt belagt att bakgrundsmusiken ökar konsumenternas vilja till köp. Vilken musik som spelas i bakgrunden har betydelse. Både för kundbeteende, impulsköp och merförsäljning för butikerna, restaurangerna eller varuhusen. Nästa gång du kliver in i en hiss, se till att njuta av hissmusiken!